Kanalisering: Läget på spelmarknaden

Kanaliseringen — ett mått på det svenska licenssystemets hälsa

Om jag fick förklara kanaliseringsgraden i en enda mening skulle det vara: andelen spel som sker hos operatörer som faktiskt följer reglerna. Det är det mått som avgör om Sveriges omreglering 2019 fungerar eller inte. Och svaret är: det fungerar — men inte tillräckligt bra.

Kanaliseringsgraden för den svenska spelmarknaden låg på 85 procent 2024, en minskning från 86 procent året innan. Målet som sattes vid omregleringen var 90 procent. Spelinspektionens generaldirektör Camilla Rosenberg har konstaterat att siffran ligger under målsättningen — ett diplomatiskt sätt att säga att 15 procent av allt spelande i Sverige sker utanför det reglerade systemet.

Men bakom den samlade siffran döljer sig dramatiska skillnader. Sportsbettingens kanalisering uppskattas till 92–96 procent — nära eller ovanför målet. Onlinekasinots kanalisering ligger på 72–82 procent, vilket innebär att var femte till var fjärde kasinokrona hamnar hos olicensierade operatörer. Det är den siffran som ger ansvariga politikare och branschfolk sömnlösa nätter.

Kanaliseringsgrad 2024–2025 i siffror

Jag har grävt i Spelinspektionens data och det finns nyanser som sällan lyfts i den offentliga debatten. Låt mig presentera dem.

Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare för BOS, har uttryckt det skarpt: det är oacceptabelt att runt en fjärdedel av allt onlinekasinospelande läcker ut från den licensierade marknaden. Det är inte bara en regleringsmiss — det innebär att en betydande andel spelare saknar det konsumentskydd som licenssystemet är designat att erbjuda.

Den samlade kanaliseringsgraden på 85 procent döljer en branschvariation som är viktig att förstå. Sportsbetting med sin höga kanalisering gynnas av att produkten — odds på verkliga sportevenemang — i grunden är densamma hos licensierade och olicensierade aktörer. Konsumenten har liten anledning att söka sig utanför systemet om den licensierade upplevelsen fungerar. Kasino, däremot, har en produktdifferentiering som lockar spelare utanför systemet: olicensierade operatörer kan erbjuda högre insatsgränser, bonusar utan omsättningskrav och spel som inte finns hos licensierade aktörer.

Den samlade spelmarknaden genererade 28,2 miljarder SEK i bruttospelintäkter under 2025, en ökning på 1,3 procent. Kommersiella onlinevadslagningar och spel stod för över 18 miljarder av det. Tillväxten är blygsam men positiv — den licensierade marknaden krymper inte, men den tappar mark relativt den olicensierade sektorn. Och det är den relativa dynamiken som är avgörande: om den olicensierade marknaden växer snabbare än den licensierade minskar kanaliseringsgraden automatiskt, även om den licensierade marknaden i absoluta tal blir större.

Deltagandet i sportsbetting har vuxit till 30 procent av svenskarna, upp från 19 procent ett år tidigare. Den tillväxten sker nästan uteslutande inom den licensierade marknaden — sportsbettingens kanalisering på 92–96 procent bekräftar det. Det ger betalmetoder som Zimpler en stabil tillväxtbas att verka inom, och förklarar varför operatörer investerar i att erbjuda bästa möjliga betalningsupplevelse specifikt för sportsbetting — det är där pengarna och framtiden finns.

Varför spelare väljer olicensierade sidor

Det här är den fråga som alla i branschen ställer men få svarar ärligt på. Jag ska försöka.

Spelinspektionens egen undersökning visar tre huvudsakliga anledningar: 35 procent av spelarna som använder olicensierade sidor anser att vinstchanserna är bättre, 23 procent är blockerade via Spelpaus, och 21 procent föredrar de större bonusarna.

Den första gruppen — ”bättre vinstchanser” — är intressant ur ett betalningsperspektiv. Om spelaren upplever att oddsen är bättre hos olicensierade aktörer, spelar det ingen roll hur smidigt Zimpler eller någon annan betalmetod fungerar hos licensierade operatörer. Betalflödet är en hygienisk faktor, inte en drivkraft.

Hoffstedt har uttryckt det med sin karaktäristiska skärpa: att den licensierade marknaden är så hårt reglerad att den inte framstår som attraktiv nog i konsumentens ögon. Det är elefanten i rummet — konsumentskyddet saknar värde om konsumenterna inte är närvarande, som han formulerat det. Regulatorisk hårdhet skapar trygghet men minskar attraktivitet. Det är en balansgång som Sverige ännu inte har löst.

Den andra gruppen — Spelpaus-blockerade — är den mest problematiska. Dessa individer har aktivt sökt hjälp genom att stänga ute sig själva, men hittar en bakdörr via olicensierade sidor. Det underminerar hela Spelpaus-systemets syfte och är ett starkt argument för den kommande lagändringen 2027 som ska göra det svårare för olicensierade operatörer att nå svenska spelare.

Betalmetodernas roll i kanaliseringen

Här landar vi i mitt kärnområde. Betalmetoder påverkar kanaliseringen på två sätt: genom att göra den licensierade marknaden attraktivare, och genom att försvåra betalningar till olicensierade operatörer.

Zimpler, Trustly och Swish opererar uteslutande inom det licensierade ekosystemet i Sverige. De samarbetar inte med olicensierade operatörer. Det innebär att varje gång en spelare väljer Zimpler som betalmetod, är det per definition en kanaliserad transaktion. Betalmetodsvalet är inte neutralt — det är en implicit röst för det licensierade systemet.

Sedan kreditförbudet trädde i kraft den 1 april 2026 har betalmetodernas roll i kanaliseringen förstärkts. Spelarna har färre betalningsalternativ, och de som återstår — debitbaserade metoder som Zimpler — är per definition kopplade till den licensierade marknaden. Spelinspektionens data visar att kanaliseringsgraden förblev stabil runt 82 procent efter förbudet, vilket tyder på att kreditanvändarna inte flydde till olicensierade sidor utan bytte metod.

Den motsatta effekten existerar också. Olicensierade operatörer förlitar sig på betalmetoder som kryptovalutor, internationella e-plånböcker och banköverföringar via tredjelandsbanker. Ju krångligare dessa alternativ är, desto färre spelare söker sig dit. Det skapar ett indirekt samband: ju smidigare Zimpler-upplevelsen är hos licensierade operatörer, desto högre tröskel för att byta till en olicensierad sida med komplicerade betalningsalternativ.

TrueLayer’s förvärv av Zimpler kan potentiellt stärka den dynamiken. En betalningsplattform med över 20 miljoner användare och närvaro i fler än 22 länder har resurser att kontinuerligt förbättra användarupplevelsen — snabbare insättningar, smidigare uttag, bättre mobilflöden — vilket höjer ribban för vad olicensierade alternativ behöver matcha. Det är inte en universallösning mot läckage till olicensierade operatörer, men det är en pjäs i ett större pussel. Mer om det regulatoriska ramverket som styr dessa mekanismer finns i artikeln om Zimpler och Spelinspektionen. Den dynamiken gör betalmetodens kvalitet till en strategiskt viktig parameter i kanaliseringsarbetet.